kongijoshi

Vi gick upp i ottan for att ga till Marinan dar the Card skulle utga ifran. The Card ar en stor segelbat som ar designad for varldsomseglingar. Vi var tio stycken turister som akte med och besattningen bestod av en amerikanska, en australiensiska och Captain Jay. Riktigt mysig sammansattning av folk och vadret hade inte kunnat vara battre vilket ocksa var ett otroligt stort plus, efter regnet pa Fraser Island onskade vi inget mer an att fa sol pa Whitsundays!

Forsta dagen inneholl solning pa deck, tva snorkelstopp (helt amazing, fiskar i haftigare farger och monster an vi nagaonsin kunnat tanka oss, coraller och revet med fantastiska vaxter och snackor...) god lunch, den basta middagen vi fatt i hela australien (grillad fisk med stekta gronsaker och potatismos!), och en solnedgang pa en strand pa en av oarna. Riktigt mysigt! vi spelade frisbee och kort hela kvallen och bara hade det trevligt pa baten. Nar vi blev trotta och det var dags att ga till kojs bestamde vi oss for att sova under den fantastiska stjarnhimlen istallet... sa varje gang vi vaknade av att baten guppade lite extra eller man fick ett ben i huvudet sa var det bara att titta upp och sa glomde man allt, nagot av det harligaste vi gjort! Tidigt, vid halv sju, gick solen upp och vi hade verkligen forsta parkett till en underbar soluppgang mellan tva oar och bara omringade av hav!

Efter en god frukost bestande av melon, annanas, flingor och mackor, var det dags att efter en kort resa besoka en strand. Och vilken strand !
 Hela ganget gor sma-grodorna-posen!
 
Utsikt fran look-outen som vi gick till innan vi kom ner pa stranden. Denna stranden ar ungefar som Lake McKenzie pa Fraser, sanden ar sa otroligt fin att man putsar smycken och peelar kroppen med den! Skillnaden fran Lake MK ar att har i Whitsundays ar det havet och darfor aven saltvatten som man badar i.  Efter att vi byggt sandslott och chillat pa stranden kom Heather och hamtade oss och korde oss tillbaka ut till the Card. Vi at lunch och sen var det dags for dagens forsta snorkling! Som jag skrev innan, varje nytt stalle vi kommer till slar de gamla! Har var det i och for sig valdigt grunt och det kanns lite obehagligt med simfotterna och allt, men det var haftigt att se att annu mer up-close, Sara simmade till och med med en skoldpadda! Vi andra not av att ligga stilla och bara omringas av hundratals fiskar i olika farger och storlekar. (Saras undervattenskamera anvandes flitigt men TYVARR tog en kille bort alla Saras bilder fran hennes kamera sista dagen i Airlie beach da han skulle ta en gruppbild av oss. Riktigt ruttet gjort! Men vi har kvar kameran, alltid nagot!)

Stinger Suitsen som man maste ha pa sig for att inte branna sig pa de sma manetliknande-sakerna ar inte sa obehagliga som de ser ut, nastan skont att veta att 90 procent av kroppen ar skyddad, inte bara mot maneter men ocksa mot solen! Ligger man i flera timmar ar det inte manga solkramer som funkar, forutom Bamse som vi hetsade i ansiktet allihop! Nar vi surfat klart hoppade vi upp och ner fran baten ett valdigt bra tag, korde kinesen (dyk utan armar), bomber, supermanhopp och bara allmant hoppa-runt-hela-baten. Underbart!

 

Vi ska skriva mer fran Whitsundays senare, uppdatering kommer. Men nu tankte vi ladda upp lite mer bilder fran 1770 och aven maila hem lite. Ar i Cape Tribulation, australiens aldsta regnskog, for tillfallet och har ingen teckning har uppe. Det far vi formodligen ikvall nar vi kommer ner till Port Douglas. Bara sa ni vet!

SPOK